Förord
Vi fick kännedom om kläder och vi ville bidra till att dessa kläder blir bevarade men också kommer till användning. Vi stöttar gärna ett kommande projekt i bevarandet och framtida användning.
I samband med att Hembygdsföreningen Sotenäsgillet minskade sina lokaler, uppstår ett förvaringsproblem. Ett stort antal teaterkläder som tidigare förvarades i Herrgårdsbyggnaden blev utan förvaringsplats. Vi uppmärksammade problem och tog hand om kläderna, som nu fått en tillfällig förvaringsplats
på Kulturhuset, Hav och Land i Hunnebostrand.
Teaterkläderna har sitt ursprung i de olika skådespel som gjorde under 30-talet fram till kanske 2000-talet. Antalet klädesplagg är ca 120 stycken och samtliga är lokalt producerade under ledning av en skräddare under vissa perioder.
Hembygdsföreningen Sotenäsgillet bildades så tidigt som 1927 och var något av ett syskon till det tidigare bildade Hembygdsföreningen Vikarvet i Lysekil, där flera av grundarna är de samma. Denna tid präglade av nationalromantiken som var något av de drivande krafterna bakom bildandet. Jordbruksmaskiner och byggnader samlades in och fick sin placering vid Gammelgården i Hunnebostrand.
En av de drivande bakom uppbyggnaden av Gammelgården var Oswald Karlsson, folkskollärare i Hunnebostrand (född i Tanum).
Dubbelklicka här för att lägga till din egen text.
När Gammelgården blev färdig, så började Oswald Karlsson som var en omtyckt lärare och gjorde sig känd som skicklig pedagog. Utöver skolan så hade han ett stort intresse av bygden historia. Han började att författa sina krönikespel, historiska sagospel med motiv från Bohuslän. I samband med detta så gjordes en ombyggnad av ladan på område och den blev ”Sagohallen” – Teaterladan.
Det mest kända blev hans sagospel. I hans sagospel så levande gjorde han historian i Bohuslän. Det första sagospelet ”Drottning Astrid” var en skildring av åren 900 – 1300
Bild: Oswald Karlsson
Skådespel och dikter gavs ut 1931
Boken är manuset till ett skådespel i fem akter Ottila till Olsborg
1.1 Klädernas betydelse—lite historia
Under de senaste 1000 åren har kläder fått enallt större betydelse för att utrycka makt, status, men också ett sätt att kommunicera.
Såväl individer som grupper skapar sin identitet genom att sätta den i relation till andra. Utseende är grundläggande för identifiering och differentiering i vardagen. Kläder är en stor del av detta.
Medvetenhet om våra klädval möjliggör manipulation av vår sociala identitet och status. Genom att välja klädstil kan vi forma andras intryck av oss. Ofta förlitar människor sig på kläder som en ekonomisk och social indikator eftersom det inte finns något officiellt kastsystem. Vi skapar vårt eget kastsystem med hjälp av kläder och andra yttre attribut och utesluter också med hjälp av dessa dem vi inte anser att tillhör samma klass som vi.
I slutet av 1200-talet blev det sedvanligt att klä sig efter medel snarare än bekvämlighet och då blev det också lättare att urskilja vilken klass en person hörde till. Kläder signalerade nu ekonomisk och social status, kulturtillhörighet och moraluppfattning, och användes som ett sätt att skapa och upprätthålla sociala hierarkier. Små detaljer som längden på kjolar, specifika material och färger var enligt lag begränsade till en viss klass.
I samband med den industriella revolutionen uppstod ny teknologi som möjliggjorde att människor från alla klasser kunde köpa kläder av god kvalitet. I och med detta har uttrycken för social klass genom kläder blivit mera subtila och klasskillnaderna syns ofta i mindre detaljer. Välsittande och lämpliga kläder i hållbara material indikerar en högre klass eller socioekonomisk status, medan avslöjande kläder i syntetiska material ofta upplevs som tecken på lägre klass. Högre status kan också påvisas av märkeskläder, valet av accessoarer, en snygg frisyr och en smal figur. På 1700-talet ansågs mycket smink vara ett tecken på hög status, men nu är det snarast tvärtom.
Vad våra kläder och vårt utseende säger om oss är flyktigt, men faktumet att de säger något om oss, något som andra använder för att göra antaganden om vem vi är, verkar vara bestående.
3 Nuläget
Scenkläderna har en berättelse i sig själva och är värda att få berättas.
Kläderna har varit förvarande under många år och behöver sin omsorg innan nästa steg. En bedömning är att kläderna kan vara i de mindre storlekarna.
Nedan några exempel på klädesplag
3.1 Tillvara tagande
Ett första steg är att ta tillvara på teaterkläderna på ett bra sätt och skapa förutsättningar för en vidare utveckling.
Kläderna behöver få en omsorg och sortering till att bli kläd sett. Den kan också innebära tvättning och lagning. Det övergripande målet bör vara att skapa en katalog över kläderna. Katalogen kan innehålla bilder där modeller bär upp kläderna.
Mål steg: en katalog över kläderna
3.2 Användning
Nu kan fantasin verkligen komma ut i full blom. Det finns många olika sätt att förvalta kläderna, men det kanske roligaste är om de kommer att bli publika i någon form.
3.3 Offentlig visning—Modeshow
En lite enkel men ändå rätt trivsam variant av en modeshow, går att skapa.
Utifrån en grupp intresserade, väljer varje deltagare sina kläd sätt och skapar själv en historia runt sin person/klädedräkt. Varje klädberättelse kan ske med sång muntlig egen berättelse eller att en presentatör framför berättelsen. Varje berättelse är kanske på 3-4 minuter.
Varje deltagare kan 3-4 klädsätt/personer att presentera.
En annorlunda modevisning med stor skapande utrymme och där deltagarna själva formar sin presentation.
